Birgitta Yavari-Ilan beskriver landet Israels smärta och utsatthet i vår tid. Och historien har återigen upprepats från Jeremias dagar. Förakt och hot avlöser varandra, och vi är mitt uppe i det svek som även vårt land Sverige, har anslutet sig till…

/Eleonora Lahti, Bloggansvarig

Jerusalems eviga prägel på världshistorien och dess invånares vägran att tro att Israel skulle vara vid slutet av vägen eller till att delas upp, är en konflikt och en stötesten som inte kan vidröras utan oönskade konsekvenser. Det goda och det onda, det föraktfulla och det hotfulla bland våra grannar, och inom det internationella lägret, kräver en reträtt som innebär eliminering av Israel i etapper som den slutliga lösningen. Vi borde gråta mycket – det är vad Jeremia gjorde.

Man kan inte dela upp det utlovade landet och komma undan med det. Må hela världen veta att när Israel säger:Aldrig mer!– menar man varje ord. Även om det finns tillfällen när jag tänker på den omedelbara faran och en del av pionjärandan förlorad, och även om de gudomliga och de mänskliga tankarna om vad som händer här kan vara allt svårare att reda ut, har jag inte förlorat min entusiasm och mitt erkännande till det folk jag kom att bli ett med.

Den nation som söker dela upp eller flytta om Jerusalems stenar, eller tar upp en sådan mot henne, befinner sig i strid mot Gud själv. Jerusalems stenar bär vittnesbörd som hundra vittnen – och förblir ändå ljudlösa. Skulle stenarna tiga, vill jag det inte. Den judiska nationen har varit som ett fyrhus av ljus och hopp i stormigt hav, dess fiender har inte uppnått sitt mål med att få Israels namn bortglömt.

En aggressiv och smärtsam illusion är att fred skulle kunna uppnås om bara Israel drar sig tillbaka från områden dess grannar förlorade i attack mot sig 1967. Helt i sanning har här Fred i utbyte för land alltid blivit område för utökat hat och terror. Egentligen, medan judarna var lovade sitt land blev det ändå uppdelat i två stater- Jordanien och Israel. Hur många vill man göra av det utlovade landet. Provokativa turistkartor säljs-av Palestina, med Israel uteslutet helt och hållet – och uppropet är: ”Palestina måste ersätta hela Israel.” Det anses vara judarnas fel att finnas här över huvud taget.

Att förbli neutral i kristider är ett svek. Så länge din fiende säger,Jag kommer att förgöra dig, och agerar därefter, måste du vara beredd att försvara. Israels bön, vårt starkaste vapen mot förenade fiender kommer från Skriften med hopp riktat till Israels enda realistiska källa för seger; Gudomligt ingripande:

Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, O Gud.

Ty se, dina fiender larma, de som hata dig resa upp huvudet.

Mot ditt folk förehava de listiga anslag

Och rådslå mot dem som du beskyddar.

De säga:Kom, låt oss utrota dem,

Så att de ej mer äro ett folk,

Och så att ingen mer tänker på Israels namn.

Psalm 83

  Trots att världen med alltmer tilltagande anti Israel, och inte minst i Europa, skulle vara mer nöjd med ett undfallande Israel, är det ett dåligt argument att en nations moral skulle högaktas samtidigt som man låter det onda triumfera. Att inte kunna försvara sin nation skulle vara det yttersta av nederlag. Utan seger finns här ingen överlevnad.

Den judiska nationen har varit som ett fyrhus av ljus och hopp i stormigt hav, dess fiender har inte uppnått sitt mål med att få Israels namn bortglömt. En aggressiv och smärtsam illusion är att fred skulle kunna uppnås om bara Israel drar sig tillbaka från områden dess grannar förlorade i attack mot sig 1967. Helt i sanning har här Fred i utbyte för land alltid blivit område för utökat hat och terror. Egentligen, medan judarna var lovade sitt land blev det ändå uppdelat i två stater- Jordanien och Israel. Hur många vill man göra av det utlovade landet? Provokativa turistkartor säljs-av Palestina, med Israel uteslutet helt och hållet – och uppropet är: ”Palestina måste ersätta hela Israel.” Anses det vara judarnas fel att finnas här över huvud taget?

Även om Israels dröm och hopp om fred skulle vackla in i ruin, kommer Israel att överleva.

Det är något enastående att se Israel skjuta upp som ett frö ur övergiven mark och en flagga född. Israel hävdar tydligt sitt orubbliga ursprung och arv. Att missa livsöde och syfte är en allvarlig sak. Våra val kan ta oss igenom oönskade turer, men när orosmoln av förgörelse vill tränga sig över våra gränser är det vishet att ha löftena inför våra ögon: Den som församlar och uppehåller Israel varken sover eller slumrar, och den som vilar under den Allsmäktiges beskydd har ingenting i stormen att frukta.

Med kärlek från Jerusalem, alltjämt i kris och alltid i frid. I ständig väntan och ständig längtan,

Birgitta Yavari-Ilan

 

*Delvis hämtat ur min bok, Mitt Hjärta Tog Vägen Om Jerusalem.

Du hittar både mitt livs historia och konstkalender 2019, via kontaktaoss@reagea.se

forsakenotyourheart@icloud.com