Från sargad till himmelsk skönhet

Vilken underbar text – mitt i smärta, lidande och förnedring! Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud. ”Drick in” denna text av Anneli Nilsson, och låt läkedom strömma till dig. Vilka fantastiska berättelser det finns i Bibeln om alla dessa Jesusmöten – och vi får också uppleva detta i vår tid. 

/Eleonora Lahti, bloggansvarig

En känslomässigt sårad person diskrimineras ofta och hamnar lätt i utkanten av det sociala livet. Det framkallar förakt. På något sätt så är känslomässiga sår skamligt – något man inte talar högt om.

Men det var ofta dessa ”olycksdrabbade” och mindre framgångsrika personer som Jesus sökte upp, förvandlade och sedan mäktigt använde för sitt rike.

Jesus tänker annorlunda än oss.
Han ordnar inte en arbetsintervju där han söker de redan mäktiga,

vackra och lyckosamma i det yttre till att göra god marknadsföring för Honom.

Nej, den siste blir den förste i hans rike.

Och det finns mer än en hemlighet i detta.

Hör mina älskade…har inte Gud utvalt just dem som i världens ögon är fattiga till att bli rika i tro,

att få till arvedel det rike han har lovat dem som älska honom?

Jak 2:5

 

Kvinnan vid brunnen (Joh 4:1-42).

Man viskade om henne i stan. Hon hade ett rykte. Jag föreställer mig att hon i sin ensamhet grät över den misär hon skapat. Men hon förmådde inte att ta sig ur den. Det var det enda liv hon kände till. Och det fanns inte ens en liten strimma ljus som kunde ge henne hopp om att hon något annat.

När hon denna dag lämnade hemmet för den dagliga promenaden till brunnen hade hon ingen aning…att hela hennes verklighet var på väg att förändras.

Hon väntade tills skymningen för att undkomma grannarnas föraktfulla blickar. Men ändå, alltid ett par dömande ögon någonstans, kikandes fram genom en ensam mörk fönsterglugg.
Skammen blev för var dag allt tyngre, åt sig allt djupare in i hennes själ.

Jag är en mask och inte en människa,
hånad av människor, föraktad av folket.
Alla som ser mig hånar mig, de spärrar upp munnen,

de skakar på huvudet…Ps 22:7-8

Jesus satt vid brunnen när hon kom
”Ge mig något att dricka”! (Joh 4:7-)

Hon blev tagen av att han ens talade med henne. Han ignorerade de sociala koderna. Hon var kvinna – en dålig sådan till och med – han var från Judeen och hon Samarier.
Hon värjde sig först – men sättet han såg på henne naglade henne. Hon kunde inte släppa honom med blicken. Vem var han?! Och vad hade han för syften?! En sådan förunderligt värme…Gud hade stämt träff med henne den här dagen för han visste att bakom synden doldes en barnatro, en stilla väntan på Israels Messias (v 25).

Några enkla frågor – några korta meningar – och den himmelska kärleken fullständigt avväpnade henne. Guds ljus lyste plötsligt upp allt som hon i åratal velat dölja.

Ingenstans att fly…

Men en sådan befrielse i att äntligen få bekänna sanningen.

Samma sekund var hon fri. Och återfunnen.

Huvudet snurrade. Vad hade just hänt?!
Hon hade personligen mött den Messias hon hade hört om sedan barnsben, och han hade givit henne både förlåtelse och renhet. Det var ofattbart! Hon visste ju så väl tyngden av hennes synd.

Uppenbarelsen om nåd var helt revolutionerade. Aldrig mer vara densamma. Hjärtat rusade… Hon lämnade vattenkrukan och sprang i ilfart in till byn.

Upprymd, genom både skratt och gråt, ropade hon:

”Kom och träffa en man har sagt mig allt vad jag har gjort. Det måste vara Messias!!” (John [4:29])

På några korta sekunder hade uppenbarelsen om hennes Messias och frälsare landat i hennes hjärta. Och det var ingen i hela världen som kunde få henne att hålla tyst!!

Där och då blev hon smord och kallad till att prisa Gud och att dela evangelium. En smörjelse av kärlek vilade över henne från denna dag.

Hon hade blivit given himmelsk nåd och med ens utrustad att ge den vidare.

Kvinnan med Alabaster flaskan (Luk [7:36]-50)

Himlen hade även stämt träff även med denna kvinna. Hon hade kallats synderska och ansetts som en människa utan värde. Men Jesus hade något helt annat att säga om henne, han som ser djupare och längre.

Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd förbliva över dig. Jer 31:3

Han såg ett dyrbart hjärta, tyst kvida efter hjälp. Han såg en skönhet, skapad av Gud, om än för tillfället svårt befläckad.

När den obeskrivliga skammen hon burit så länge runnit av fick hon ett helt nytt liv. Ett rent hjärta och en skönhet som strålade inifrån och ut. Förvandlingen var anmärkningsvärd, och inte i hennes vildaste fantasi hade hon kunnat föreställa sig något sådant. Hon hade trott att hennes öde var skam och förnedring, men nu var hon fri! Oändlig tacksamhet.Hon tog fram sin allra dyrbaraste ägodel; exklusiv alabasterolja. En doftflaska man vanligtvis sparar till sitt bröllop, för att smycka sig själv. Men nu ämnade hon istället att förbruka den helt på sin frälsare. Hon bröt flaskan, böjde sig ned och började smörja Jesu fötter.

Under denna kärleksgärning grät hon ut många långa år av vånda. Det gick inte att ta miste på vad hon kände. Inget ransonerades – varken på olja eller passion. Hon smorde fötterna, fällde tårar över dem och kysste dem. När hon var klar torkade hon hans fötter med sitt hår.

Detta här är en av de mest rörande berättelserna i hela nya testamentet. Men handlingen uppskattades inte av alla – man såg på den med misstänksamhet.Visste inte Jesus vem hon var? Jesus visste…

”Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet”

Luk [7:47]

Ja, kallelsen till tillbedjan väcktes i henne just där, i förlåtelsen.
Denna inre kärlekssång – kan inte läras ut och har inget med yttre begåvning att göra. Den föds i det personliga mötet med frälsaren. I ett renat och tacksamt hjärta.

Till sist..

Maria Magdalena (Mark 16:9-11, Luk 8:1-3)

Vem var hon, denna plågade kvinna som smög runt på gatorna? En utstött, smutsig och illaluktande person. Önskad av ingen. Förutan Jesus.

Föraktad och övergiven av människor… förtrogen med lidande
Som en som man skyler ansiktet för… Jes 53:3

Vad hon varit med om vet vi inte – bara att hon var traumatiserad av 7 demoner.

Jesus såg rakt igenom hennes trasor djupt in hennes sargade själ. Han såg den lilla flickan som hade blivit förkastad tidigt i livet, övergiven, kanske slagen och utnyttjad. Hon jagades nätterna igenom av ångest och mörker.

Kanske hade hon följt Jesus en tid på avstånd – dragits till värmen hon kände – men för rädd för att bli upptäckt och avvisad.

Men Jesus hade sett henne..

Som en övergiven kvinna i hjärtesorg kallade Jag dig, och som en förkastad ungdomshustru…

Med evig nåd vill jag nu förbarma mig över dig. Jes 54:6,8

En dag gick han fram till hennes, såg rakt in i hennes ögon och med några ord var hon fri.

Man kan förstå att hennes kärlek till Jesus var stor. Hon sov gott på nätterna och vaknade var morgon med en förunderlig frid. Det var den dyrbaraste gåvan hon kunde fått. Ja, eller var det nåden? Nåden var så förunderlig och det skulle ta en tid att förstå…nej, hon ville nog inte förstå. Hon ville för evigt vara förundrad.

Det fanns dem som misstog hennes kärlek, att den var av romantisk art. Men det som hänt henne trängde djupare än så. Jesus hade förvandlat hennes liv! Hon var fri ifrån allt som varit, hade fått en helt ny identitet, och framtiden var ljus. Skulle hon inte på djupet beundra denne mannen med hela sin själ…för evigt vara tacksam?

Hennes kärlek visades i nära efterföljelse. Hon följde sin frälsare överallt. Ända tills korsfästelsen….till hans sista andetag…

Då beredde hon olja och väldoftande kryddor och gick ett par dagar senare för att smörja sin mästare för sista vilan.
Men graven var tom.

”Maria”!
Hon vände sig om och då stod Jesus där alldeles livs levande! (Joh [20:11]-15)

”… på första veckodagens morgon visade sig Jesus först för Maria från Magdala, som han hade drivit ut sju onda andar ur.” (Mark 16:9

Jesus gav henne ett viktigt uppdrag…

”…gå till mina bröder och säg att jag far upp till min Fader och er Fader, min Gud och er Gud.” (Joh [20:16]-17)

Hon som blivit befriad från så mycket mörker, själv personligen fått erfara Jesu auktoritet…men först nu började uppenbarelsen landa: Jesus hade besegrat döden!!
Hon hade ju hört det sägas…att allt skulle bli Messias underlagt. Var han nu på väg till himlen för att inta den eviga tronen?

Ivrigt sprang hon iväg med glädjebudet…lärjungarna satt instängda i ett rum och grät. De hade svårt att tro.

Maria från Magdala, denna tidigare sargade kvinna…till henne gav Jesus sitt kanske allra finaste förtroendeuppdrag. Hon blev den första som fick bevittna Jesus uppståndelse och vittna om den…

– Jo, det är verkligen sant!! Gå och se efter själva. Jesus är inte död! HAN LEVER!

Himmelska ordningar

Från att ha varit sargade strålade sen dessa kvinnor av himmelens visdom och skönhet.

Deras starka möten med Jesus vittnar för oss än idag om Guds underbara rike – om förlåtelse, nåd och kärlek.

Om kallelse och efterföljelse.

Det talar till dig och mig
För det finns något brutet inom oss alla… Och då vi istället för att täcka över – Låter Gud rena, hela och förnya … Då förnyas kallelsen
Då lyser himlen lite starkare igenom oss.

Ja himmelriket är sannerligen annorlunda alla andra riken.

Där blir den siste, den förste,
Och den som ödmjukar sig regerar med Gud.

_
Anneli Nilsson
Bachelor in Creative Arts

2018-05-09T23:00:07+00:00